Ett brev till mitt femtonåriga jag

Hej mina hjärtan.

Idag ska jag göra något som är lite jobbigt, men ändå så fint på något sätt. Jag tänker skriva ett brev till mitt femtonåriga jag. Min tonårstid var jobbig. Väldigt jobbig stundvis, och det tror jag att många kan känna igen sig i. Jag tänkte att jag skulle försöka gå tillbaka och dels rannsaka mig själv, men även försöka förstå lite av varför och hur saker kunde bli som de blev.

Hej Julia.

Det är jag, eller ja, du, sisådär tio, snart elva år framåt. Jag tänkte bara att jag skulle berätta för dig att saker kommer bli bättre. Att du kommer få lära dig så mycket på vägen, stora små saker, och att du faktiskt kommer att bli trygg, på riktigt. Det som händer just nu är inte ditt fel, trots att det stundvis känns så. Jag vet att det är tungt, och jag förstår det, men om det är någon tröst så kommer du att bli så mycket starkare av det, även om det låter klyschigt, och jag vet hur mycket du hatar klyschor. En sak som du däremot måste sluta med, är att fly. Du kan inte fly hemifrån som du gör just nu. Mamma vill prata med dig, och försöka få dig att förstå. Hon menar inget illa och det är bara av välmening. Sluta fly hem till pojkvännen, och sluta för guds skull att ställa upp för honom hela tiden, du tjänar absolut ingenting på det, jag lovar.

Sluta röka också. Du kommer att fastna i det och inse först när du är 25 att fan va onödigt det är, och dyrt om inte annat. Ge upp direkt, tänk för guds skull på alla pengar du kommer att spara. Cigaretterna kommer inte att bli billigare, lita på mig.

När du blir lite äldre så kommer du att trassla till saker, men var inte rädd för det, men, tagga ner impulsiviteten lite grann kanske. Något som du däremot borde göra är att faktiskt ta tag i ditt mående, för det kommer tyvärr inte att bli bättre. Sök hjälp, för det kommer att visa sig att anledningen till att du faktiskt svänger så i hur du mår grundar sig i en sjukdom, eller, en nedsättning. Bipolär sjukdom heter det, och jag vet att du redan tror att du har det, men sök hjälp och få medicin redan nu. Det kommer att hjälpa dig. Grotta inte ner dig i för mycket saker, lär dig att prata och jobba med din ångest istället för att vända allting inåt och samla allt i en klump i magen. En dag några år framöver så kommer det att bli en smärre katastrof. Försök att undvika den, för ditt eget bästa.

Strunta inte i skolan heller. Jag vet hur skoltrött du är redan nu, men, om du inte tar tag i det nu så kommer det bara att bli värre. Det är inte värt att skolka bort första året i gymnasiet, för det får du bita tag i sen, och det blir inte skitlätt, bara så du vet. Lägg också ner tid på körkortet när det är dags, för du förstår inte vilken frihet det kommer att vara. Du kommer vara glad längre fram över att du faktiskt tog dig i kragen och fixade det.

Spara pengar. Försök iallafall. Det kommer att underlätta enormt för dig när du blir lite äldre. Slösa inte heller bort sparpengarna på skit, för det är bara väldigt onödigt, även om det stundvis kan vara väldigt roligt. Du kommer ha ganska mycket tur med pengar framöver, inte på grund av att du vinner på lotto direkt, men av andra anledningar. Tänk dig för guds skull för. Försök iallafall.

När det gäller förhållanden så skrota honom du är med nu. Slipp en massa strul och bara gå vidare, det är faktiskt bäst så. För ditt eget bästa bara. Med vänskapliga förhållanden, vårda dom. Håll kontakten med Jennifer, för en dag så kommer du att bli gudmor till hennes barn. Håll i det.

När du är tjugo, köp den där lägenheten som du får chansen att göra. Du kommer att bo där i ganska många år och trivas väldigt bra. Så kör på det.

En sista grej bara. När du är 25 så kommer du att träffa någon, kanske är det inte riktigt planerat, men, det kommer bara att vara rätt. Släng dig bara ut i det och tänk inte så jävla mycket som du alltid gör. Det kommer att bli bra. Det bästa du någonsin haft faktiskt. Jag lovar.

Gillar

Kommentarer